Referat: Totalförsvar

Den 3 maj arrangerade Teknik- och Säkerhetsforum ett lunchseminarium om det nya totalförsvaret. Under kalla kriget fanns en tydlig och väl kommunicerad plan för totalförsvaret med en beredskap att ställa om hela samhället inför och vid en krigssituation. Samhället har förändrats och med nya hotbilder har även behovet av ett skydd av samhället ökat. Under kort tid (60 min) fick fyra talare ge sin bild av behov och utmaningar med detta. Vilken form av totalförsvar behöver Sverige? Vilka är hoten, riskerna och sårbarheterna? Hur kan alla bidra med sina – militära och civila - förmågor för att skydda Sverige?

Först ut var konteramiral Jonas Haggren, Försvarsmakten, som under rubriken ”Från fullt utvecklad till avvecklad och nu under utveckling” redovisade Försvarsmaktens pågående arbete. Haggren konstaterade att regeringen utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget har fattat beslut om att totalförsvarsplaneringen ska återupptas. En viktig utgångspunkt för arbetet att utveckla totalförsvaret är det uppdrag Försvarsmakten och MSB fått att senast den 10 juni 2016 lämna förslag till en grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Förslaget till grundsyn ska omfatta principer för samordning, prioriteringar och resursförstärkningar inför och under höjd beredskap och då ytterst i krig. Haggren avslutade med att belysa ett antal utmaningar, såsom behovet av god kontinuitetsplanering (även det militära försvaret är beroende av samhället och privata företags verksamhet) och en förmåga att snabbt återhämta sig från störningar (exempelvis cyberförsvar); behov av att se över alternativa lösningar (reservkraft, reservvatten, reservkommunikation, lagring; förberedelser (såsom avtal med företag och hur staten kan förbereda förfogande av resurser och ransonering).

Mats Ström, Försvarets Materielverk, inledde med att resonera kring det moderna samhällets grundpelare vilka kan vilja påverkas av främmande makt eller aktör; folket, näringslivet och kommunikationen. Ström menade att länder såsom Sverige, vilka är mycket internationellt beroende, är sårbara för extrema händelser och att sårbarheter som exempelvisvis skulle kunna påverka vårt näringsliv är när produktions- och logistikkedjor störs av terrorism eller regionala konflikter. Störningar i transport- och försörjningskedjorna inom och utom Sverige och Europa sades kunna minska vår uthållighet och därmed också den militära och säkerhetspolitiska handlingsfriheten och kan i sin förlängning påverka försvarsviljan i negativ riktning. Utmaningar för det nya totalförsvaret rör sättet samhället är organiserat, med kostnadseffektivitet, just in time, utflaggning av företag utomlands, ägandet, försäkringsfrågor men även kostnader för att aktivera resurser och förmåga.

Cecilia Nyström, Myndigheten för Samhällets Beredskap, poängterade att förutsättningarna idag är radikalt annorlunda. Med ett exempel på ”kristvålen” illustrerades att även gamla Överstyrelsen för ekonomiskt försvar – vars syfte var att i fredstid vidta sådana åtgärder som gör att samhället även ska fungera i kristid – fick arbeta med olika lösningar för att lösa olika sårbarheter. Frågan är hur sårbarheterna kan minskas och uthålligheten i samhället öka idag. Nyström betonade att samhället är betydligt mer sårbart och beroende av exempelvis el, tele och livsmedel.

Ulf Petersson, Saab AB, pekade på företagens roll och agerande i den globaliserade världen och hur näringslivet kan resonera i fråga om skydd av samhället. Petersson påtalade att en utmaning med det öppna samhället är att det även ger öppen information till den som vill påverka samhället. Hur kan då företag och offentliga aktörer sprida kunskap och bygga upp kompetens när samtidigt öppenheten är en sårbarhet? Hur kan sedan även näringslivets kunnande och förmåga tas tillvara?

I övrigt:

  • Flera talare återkom till att ett regelverk för totalförsvarsplanering egentligen finns eller i alla fall i enlighet med definitionen att totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och att regelverket för totalförsvar under högsta beredskap rör all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.
  • Det poängterades att det civila försvaret inte är en organisation utan att den verksamheten bedrivs av myndigheter, kommuner, landsting, företag och frivilligorganisationer.
  • Bör försvarsplaneringen av totalförsvaret även omfatta situationer som i nuläget inte verkar sannolika; även på längre tidsperspektiv.